Viktig information om Lysekils Ryttarförenings framtid
Lysekils Ryttarförening befinner sig i en ekonomiskt mycket allvarlig situation.
Lysekils kommun har meddelat föreningen att man efterfakturerar 642 298 kronor för indexreglering och mediakostnader (el, vatten, avlopp)för perioden 2017 till 2025.
Samtidigt uppgår mediakostnaderna för januari till juli 2026 till ytterligare 134 345 kronor. Kommunen har uppgett att motsvarande kostnad för augusti till december 2025 var cirka 84 000 kronor, som en indikation på vilken ytterligare reglering som kan komma för 2026.
Sammantaget innebär det en ekonomisk belastning som kan komma att uppgå till omkring 860 000 kronor. Det närmar sig 900 000 kronor.
För en ideell förening är det oerhört mycket pengar.
Vi har betalat de fakturor kommunen har skickat
Det är viktigt för oss att vara tydliga med en sak.
Lysekils Ryttarförening har betalat de fakturor vi har fått från kommunen. År efter år.
Det är kommunen som har ansvarat för faktureringen. De indexregleringar och mediakostnader som nu efterfaktureras har inte debiterats föreningen löpande, trots att kostnaderna sträcker sig tillbaka till 2017.
Kommunens fastighetschef har själv beskrivit situationen med orden att kommunen ”inte har följt avtalet under nästan tio år”.
Hade kommunen justerat kostnaderna löpande hade föreningen kunnat hantera dem löpande. Vi hade kunnat budgetera för kostnaderna och successivt anpassa ridavgifter, uppstallningsavgifter och verksamhet.
Den möjligheten har vi inte fått.
Det går inte år 2026 att höja ridavgiften för den som red hos oss 2017. Det går inte att retroaktivt höja boxhyran för en hästägare som kanske lämnade föreningen för flera år sedan. Det går inte heller att göra om nästan nio års redan avslutade budgetar och verksamhetsår.
Föreningen har gjort sin del. Fakturorna har kommit och vi har betalat dem. Nu riskerar dagens verksamhet och dagens medlemmar att få bära den ekonomiska konsekvensen av att kostnaderna inte har fakturerats löpande.
Vi är en ideell förening, buren på ideella axlar. Allt det här görs vid sidan av våra arbeten, våra familjer och våra vanliga liv. När kommunen nu lägger nästan nio års kostnader på dagens förening är det de ideella axlarna som förväntas bära även det.
Högre kostnad. Lägre standard.
Samtidigt finns en annan sida av relationen mellan kommunen och föreningen som vi tycker måste få ta plats.
I takt med att kostnaden för anläggningen har ökat har standarden på flera delar av den kommunägda anläggning vi hyr sjunkit.
Vi bedriver idag verksamhet i byggnader där underhållsbehovet på vissa håll är omfattande.
Fasader har rötskador. Innertaket i ridhuset har revor och hänger ner. Dörrar och portar uppvisar skador och går på vissa håll inte att stänga ordentligt. Vi har problem med vatten och fukt och delar av anläggningen kan inte användas som avsett. Svartmögel på ytor som är avsedda för förvaring av foder till våra hästar. VI har ett stort hål i fasaden på lilla ridhuet.
Bristerna är inte enbart föreningens egen bedömning.
På uppdrag av Lysekils kommun genomförde Anticimex i maj 2026 statusbesiktningar av delar av anläggningen. Kommunen står i protokollen som både fastighetsägare och uppdragsgivare.
I stallbyggnaden dokumenterade Anticimex bland annat påtagliga rötskador i fasaden, rötskador i taksprång och konstruktion samt fuktanvisningar och mikrobiell påväxt i stalldelen.
Anticimex konstaterade att rötskadat material behöver bytas ut både utvändigt och invändigt och pekade särskilt ut fasaden som mest brådskande eftersom den utgör en del av byggnadens väderskydd.
Även i ridhusbyggnaden dokumenterades konkreta åtgärdsbehov. Anticimex bedömde samtidigt ridhusbyggnaden som helhet vara i relativt gott skick.
Samtidigt som kommunen nu går nästan nio år tillbaka för att reglera föreningens kostnader finns alltså dokumenterade underhållsbehov i den kommunägda anläggningen. Bristerna är inte bara påtalade av föreningen. De finns dokumenterade i utredningar som kommunen själv beställde av Anticimex.
Nedan ses ett axplock över delar av anläggningen idag med påvisade angrepp av svartmögel, murkna fasader, läckage genom ytterväggar, revor i tak, hål i väggar och igensatta brunnar som medför översvämningar och bortspolade gångvägar som följd.
Vi har försökt hitta en lösning
Under cirka ett och ett halvt års tid har föreningen fört dialog med kommunen om det eftersatta underhållet och försökt hitta lösningar. Vi har bland annat diskuterat bidrag, ekonomiskt stöd och hyreslättnad.
Vi har inte suttit och väntat på att någon annan ska lösa problemen.
Lysekils Ryttarförening har själv lagt omkring 160 000 kronor på underhåll och förbättringar av den kommunägda anläggningen.
Det är kostnader som föreningen själv har burit och som inte har fakturerats kommunen.
Därtill kommer ett stort antal ideella arbetstimmar.
Genom föreningens egna insatser har vi kunnat höja standarden på utvalda delar av anläggningen och hålla verksamheten fungerande.
Men en ideell förening kan inte ensam bära ansvaret för grundläggande problem i byggnader som föreningen inte äger.
Om kommunen nu vill gå tillbaka till 2017 och räkna på vad föreningen borde ha betalat tycker vi därför att det är rimligt att också titta på hela relationen.
Vad har föreningen faktiskt fått för den hyra vi har betalat? Vilka delar av anläggningen har inte kunnat användas? Vilka brister har vi påtalat? Hur har den försämrade standarden påverkat våra möjligheter till intäkter? Hur mycket har föreningen själv behövt lägga på en fastighet vi inte äger?
Man kan inte bara räkna bakåt åt ett håll.
Bakom siffrorna finns våra barn och ungdomar
Lysekils Ryttarförening är en plats för hästar och ridning.
Men framför allt är den en plats för människor.
Här finns barn som går direkt från skolan till stallet. Ungdomar som tillbringar sina eftermiddagar, kvällar, helger och lov här.
Här lär de sig ansvar. De samarbetar. De tar hand om djur och varandra. De får ledarroller och växer med dem.
För många är stallet idrottsplats, fritidsgård och ett andra hem i ett och samma.
Ridsporten är dessutom en av de stora idrotterna där flickor och kvinnor är i majoritet och där unga tjejer tidigt får möjlighet att ta ansvar, leda och ta plats.
Deras idrott, deras gemenskap och deras plats måste vara lika mycket värd.
Vad är det för kommun vi vill ha och leva i?
Det här handlar därför om mer än Lysekils Ryttarförenings ekonomi.
Det handlar om vilken kommun vi vill att Lysekil ska vara.
Vill vi ha en kommun där barn och ungdomar har trygga platser att gå till efter skolan?
En kommun där föreningar och ideella krafter ges möjlighet att bygga verksamheter som människor vill vara en del av?
En kommun där det finns förutsättningar att utöva olika idrotter? Även de idrotter som kräver andra typer av anläggningar än en fotbollsplan eller en idrottshall?
Vill vi ha en kommun där människor kan välja att ha sina hästar, sin vardag och sin passion kvar inom kommungränsen?
För den som har häst är stallet sällan en aktivitet någon timme i veckan. Det är en del av vardagen, varje dag, året runt.
När kostnaderna ökar och förutsättningarna försämras ser vi en oro och hör diskussioner om alternativ utanför kommunen.
Det är trots allt lättare att pendla till jobbet än att pendla till sitt liv, sina livsval och sin passion.
Vi vill också prata med de folkvalda
Hittills har vår dialog med kommunen huvudsakligen förts på tjänstemannanivå.
Vi har under cirka ett och ett halvt års tid försökt hitta vägar framåt kring anläggningens skick, underhåll och föreningens ekonomiska förutsättningar.
Nu har situationen fått en omfattning som gör att vi anser att frågan också behöver nå den politiska nivån.
Kommunens fastighetschef har själv beskrivit situationen som en fråga som behöver hanteras både juridiskt och politiskt.
Det håller vi med om.
Vi har respekt för att kommunens tjänstepersoner har sina uppdrag, avtal och regelverk att förhålla sig till. Men frågan om vilka långsiktiga förutsättningar föreningslivet, ridsporten och barn- och ungdomsverksamheten ska ha i Lysekil är också en fråga om politiska prioriteringar.
Därför vill vi få möjlighet att presentera situationen och föra en dialog även med kommunens folkvalda politiker och berörda nämnder.
Vilka förutsättningar ska föreningslivet ha i Lysekil? Vilket ansvar ska kommunen ta för standarden på sina egna anläggningar? Hur ska barn- och ungdomsidrotten värderas? Vad är en rimlig lösning när kommunens hantering under många år får stora ekonomiska konsekvenser för en ideell förening?
Det är frågor som vi tycker att även våra folkvalda behöver få möjlighet att ta ställning till.
Vi vill hitta en lösning
Den 17 september träffar vi återigen representanter för Lysekils kommun.
Utifrån den information vi har idag har vi inte fått besked om att några politiska företrädare deltar vid mötet.
Vi går dit med en vilja att hitta en lösning och hoppas att kommunen gör detsamma.
Vi ber inte om att slippa ekonomiskt ansvar. Vi förstår att kostnader ökar och att avtal innebär skyldigheter för båda parter.
Men en ideell förening behöver rimliga, förutsägbara och långsiktigt hållbara förutsättningar för att kunna ta sitt ansvar.
Vill du hjälpa Lysekils Ryttarförening?
Vi har fått frågor från både privatpersoner och företag om hur man kan hjälpa föreningen.
Det betyder mycket för oss.
Privatpersoner som vill stötta föreningen kan swisha ett valfritt belopp till:
Swish: 123 390 15 92
Märk gärna betalningen ”Stöd LYRF”.
Företag som vill sponsra föreningen eller diskutera andra former av stöd är varmt välkomna att kontakta oss på styrelsen@lyrf.se.
Alla bidrag är värdefulla. Stora som små.
Men det allra viktigaste är att vi tillsammans arbetar för en långsiktigt hållbar lösning. En insamling kan hjälpa föreningen genom en svår situation, men den kan inte ersätta behovet av rimliga och förutsägbara förutsättningar för verksamheten framåt.
Vi kommer att fortsätta göra allt som står i vår makt för att värna föreningen och verksamheten.
För det här handlar om betydligt mer än en faktura.
Det handlar om vad vi vill att Lysekil ska vara för kommun att leva i. Idag och i framtiden.
Kontakt för media
Anna Johansson
Ordförande, Lysekils Ryttarförening
0705-08 33 51
ordforande@lyrf.se
Lisa Robertson Zettergren
Vice ordförande, Lysekils Ryttarförening
0708-55 04 99
styrelsen@lyrf.se
Styrelsen
Lysekils Ryttarförening
Frågor och svar om Lysekils Ryttarförenings ekonomiska situation
Vi förstår att situationen väcker frågor hos medlemmar, föräldrar, politiker, media och andra Lysekilsbor.
Därför har vi samlat svar på de vanligaste frågorna här.
Vi vill vara så öppna som möjligt och samtidigt vara noga med att skilja mellan vad vi vet idag, vad kommunen har meddelat och vilka konsekvenser vi ser en risk för framåt.
Hur mycket pengar handlar det egentligen om?
Lysekils kommun har meddelat föreningen en efterfakturering på 642 298 kronor för indexreglering och mediakostnader för perioden 2017 till 2025.
Utöver detta uppgår mediakostnaderna för januari till juli 2026 till 134 345 kronor.
Kommunen har uppgett att motsvarande kostnad för augusti till december 2025 var cirka 84 000 kronor, som en indikation på vilken ytterligare reglering som kan komma för resterande del av 2026.
Om kostnaden blir liknande innebär det en sammanlagd ekonomisk belastning på omkring 860 000 kronor.
Det är därför vi säger att belastningen närmar sig 900 000 kronor.
Det är viktigt att skilja på detta. Kommunen har inte skickat en enskild retroaktiv faktura på 900 000 kronor.
Vad avser de 642 298 kronorna?
Enligt kommunens uppgifter avser beloppet indexreglering och mediakostnader (el, vatten, avlopp) för perioden 2017 till 2025.
Indexreglering innebär i korthet att hyran justeras enligt det index som anges i hyresavtalet.
Mediakostnader är kostnader kopplade till driften av anläggningen enligt avtalet.
Har föreningen låtit bli att betala sina fakturor?
Nej. Lysekils Ryttarförening har betalat de fakturor som kommunen har skickat till föreningen.
Det är en viktig del av problemet.
De kostnader som kommunen nu vill reglera har inte fakturerats föreningen löpande under de år de uppstod.
Har kommunen själv sagt att avtalet inte har följts?
Ja. För oss är det en viktig del av frågan.
Föreningen har under samma period betalat de fakturor kommunen har skickat.
Hade kommunen justerat kostnaderna löpande hade föreningen kunnat hantera dem löpande.
Vi hade då kunnat anpassa våra budgetar och avgifter efter de faktiska kostnaderna.
Men står det inte i avtalet att index kan regleras retroaktivt?
Avtalet innehåller en skrivning om retroaktiv indexreglering. Vi försöker inte påstå att avtalet saknar en sådan bestämmelse.
Det vi ifrågasätter är hur en retroaktiv reglering som sträcker sig nästan nio år tillbaka ska hanteras i praktiken och vilka konsekvenser den får för en ideell förening.
Föreningen har under hela perioden betalat de fakturor kommunen själv har ställt ut och lagt sina budgetar och avgifter utifrån de kostnader som faktiskt har fakturerats.
Kommunen säger att man måste följa avtalet. Vad säger ni om det?
Vi förstår att kommunen måste förhålla sig till avtal. Samtidigt säger kommunens egen fastighetschef att kommunen inte har följt avtalet under nästan tio år.
Föreningen har däremot betalat de fakturor kommunen har skickat under hela perioden.
Därför anser vi att frågan inte enbart kan reduceras till en avtalsbestämmelse.
Den handlar också om hur situationen har uppstått och om det är rimligt att dagens ideella förening och dagens medlemmar ska bära hela den ekonomiska konsekvensen.
Kommunens fastighetschef har själv beskrivit frågan som något som behöver hanteras juridiskt och politiskt.
Det håller vi med om.
Borde inte styrelsen ha läst avtalet och satt undan pengar?
Styrelsen har självklart ett ansvar för föreningens ekonomi.
Men en förenings budget måste samtidigt bygga på de kostnader som är kända och de fakturor som faktiskt kommer.
När kommunen ansvarar för faktureringen och föreningen betalar de fakturor som skickas är det svårt att år efter år reservera stora okända belopp för kostnader som inte har debiterats.
Varför kan ni inte bara höja ridavgifterna och boxhyrorna?
Framtida kostnadsökningar kan vi ta hänsyn till när vi sätter framtida avgifter.
Men vi kan inte år 2026 gå tillbaka och höja ridavgiften för någon som red hos oss 2017.
Vi kan inte heller retroaktivt höja boxhyran för en hästägare som kanske lämnade föreningen för flera år sedan.
När kostnader kommer många år i efterhand försvinner möjligheten att fördela dem på dem som använde verksamheten under den period kostnaderna avser.
Är föreningen på väg att gå i konkurs?
Nej inte idag. Föreningen har likviditet idag och verksamheten fortsätter.
Det vi säger är att ett ekonomiskt krav av den här storleken innebär en allvarlig risk för föreningens långsiktiga ekonomi.
Styrelsens ansvar är att agera innan situationen blir akut. Inte efteråt.
Kommer verksamheten att ställas in?
Nej. Inte i nuläget. Verksamheten fortsätter som vanligt.
Vårt arbete handlar om att hitta en lösning som gör att den också ska kunna fortsätta på lång sikt.
Är problemen med anläggningen bara föreningens egen bedömning?
Nej.
På uppdrag av Lysekils kommun genomförde Anticimex i maj 2026 statusbesiktningar av delar av anläggningen.
Kommunen står som både fastighetsägare och uppdragsgivare i protokollen.
I stallbyggnaden dokumenterade Anticimex bland annat påtagliga rötskador i fasaden, rötskador i taksprång och konstruktion samt fuktanvisningar och mikrobiell påväxt i stalldelen.
Anticimex konstaterade också att rötskadat material behöver bytas ut både utvändigt och invändigt. Fasaden pekades särskilt ut som mest brådskande eftersom den utgör en del av byggnadens väderskydd.
Även i ridhusbyggnaden dokumenterades åtgärdsbehov. Där bedömde Anticimex samtidigt byggnaden som helhet vara i relativt gott skick.
Vi tycker att det är viktigt att vara öppna med båda delarna.
Vem ansvarar för underhållet?
Ett hyresförhållande innebär ansvar för båda parter. Olika delar av underhållet kan omfattas av olika ansvar enligt avtalet.
Vi påstår därför inte att varje underhållsåtgärd automatiskt är kommunens ansvar.
Det vi vill är att hela den dokumenterade situationen ska vägas in när föreningens ekonomiska relation med kommunen diskuteras.
Har föreningen själv gjort något åt anläggningen?
Ja. Föreningen har lagt omkring 160 000 kronor på underhåll och förbättringar av den kommunägda anläggningen.
De kostnaderna har föreningen själv burit och inte fakturerat kommunen.
Utöver pengarna har medlemmar och andra engagerade lagt ett stort antal ideella arbetstimmar på anläggningen.
Vill ni kräva tillbaka de 160 000 kronorna?
Vår utgångspunkt är inte att automatiskt skicka en motfaktura till kommunen.
Vår poäng är att om relationen mellan kommunen och föreningen ska granskas nästan nio år bakåt tycker vi att det är rimligt att hela relationen diskuteras.
Det inkluderar vad föreningen har betalat, vad föreningen har fått för hyran, vilka delar av anläggningen som inte har kunnat nyttjas som avsett och vilka kostnader föreningen själv har tagit.
Man kan inte bara räkna bakåt åt ett håll.
Kommunen har gett er längre tid att betala. Löser inte det problemet?
Vi uppskattar att kommunen har gett föreningen längre tid att hantera betalningen.
Det underlättar likviditeten på kort sikt.
Men en längre betalningstid förändrar inte den sammanlagda kostnaden.
Hundratusentals kronor måste fortfarande tas ur en ideell verksamhet och påverkar våra ekonomiska möjligheter under kommande år.
Om anläggningen har så många brister, varför vill ni då vara kvar?
Vi vill vara tydliga med att vårt mål inte är att lämna anläggningen.
Lysekils Ryttarförening vill finnas kvar, utvecklas och fortsätta bedriva verksamhet på platsen. Vi hyr också ut stallplatser och är öppna med de brister som finns i anläggningen.
Det vi ifrågasätter är därför inte att anläggningen går att använda eller att vi vill vara kvar där.
Det vi ifrågasätter är om kostnaden för anläggningen, och de höjningar som nu görs, står i rimlig proportion till den standard som faktiskt tillhandahålls.
Vi tycker att det är rimligt att en hyresnivå också speglar skicket på det som hyrs.
När hyran och övriga kostnader ökar samtidigt som delar av anläggningen har dokumenterade underhållsbehov tycker vi att det är naturligt att ställa frågan om pris och standard verkligen följs åt.
Vi vill alltså inte bli av med anläggningen. Vi vill ha långsiktiga och rimliga villkor för att kunna fortsätta bedriva verksamhet här.
Varför går ni ut offentligt?
Därför att situationen berör betydligt fler än styrelsen.
Det handlar om medlemmar, barn och ungdomar, personal, hästägare, familjer och alla människor som använder anläggningen.
Vi har under cirka ett och ett halvt års tid fört dialog med kommunen.
När föreningens långsiktiga möjligheter att bedriva verksamheten riskerar att påverkas så kraftigt anser styrelsen att vi har ett ansvar att vara öppna.
Försöker ni sätta press på kommunen?
Vi vill att frågan ska vara känd och diskuterad.
Men vårt mål är inte konflikt för konfliktens skull.
Vårt mål är att hitta en rimlig och långsiktigt hållbar lösning.
Varför vill ni prata med politikerna?
Hittills har vår dialog med kommunen huvudsakligen förts på tjänstemannanivå.
Nu har frågan blivit större än vad vi tror kan lösas enbart inom den löpande tjänstemannahandläggningen.
Kommunens egen fastighetschef har dessutom beskrivit frågan som något som behöver hanteras både juridiskt och politiskt.
Därför vill vi också få möjlighet att föra dialog med kommunens folkvalda politiker och berörda nämnder.
Det handlar inte om att gå runt tjänstepersonerna eller peka ut enskilda personer.
Men vissa frågor handlar ytterst om politiska prioriteringar.
Vilka förutsättningar ska föreningslivet ha i Lysekil? Hur ska barn- och ungdomsidrotten värderas? Vilket ansvar ska kommunen ta för sina anläggningar? Vilken plats ska ridsporten ha?
Det är frågor som vi tycker att även våra folkvalda behöver ta ställning till.
Vad vill ni att kommunen ska göra?
Vi vill att kommunen tittar på helheten.
Efterfaktureringen. De framtida kostnaderna. Anläggningens skick. Föreningens egna insatser. Och vilka långsiktiga förutsättningar verksamheten behöver.
Vi vill inte låsa oss vid en enda lösning innan dialogen är genomförd.
Varför ska skattebetalarna hjälpa en ridklubb?
Vi ber inte om att slippa ekonomiskt ansvar.
Ridsport är idrott och föreningsverksamhet.
Hos oss finns barn- och ungdomsverksamhet, ledarskap, ideellt engagemang, gemenskap och fysisk aktivitet.
Ridskolan gör dessutom sporten tillgänglig även för barn och ungdomar som inte har möjlighet att äga en egen häst eller ponny.
Frågan är därför vilka förutsättningar Lysekil vill ge sitt föreningsliv och sin barn- och ungdomsidrott.
Varför lyfter ni särskilt tjejerna?
Alla är välkomna till ridsporten.
Men ridsporten är samtidigt en idrott där flickor och kvinnor är i majoritet och där unga tjejer tidigt får möjlighet att leda, fatta beslut, ta ansvar och ta plats.
När man diskuterar vilka idrottsmiljöer en kommun skapar förutsättningar för tycker vi att även det perspektivet är relevant.
Har föreningen gjort allt den kan?
Vi gör och kommer att fortsätta göra allt som står i vår makt.
Vi har betalat kommunens fakturor.
Vi arbetar löpande med vår ekonomi.
Vi har själva investerat omkring 160 000 kronor i anläggningen.
Vi har lagt omfattande ideell tid på att hålla verksamheten fungerande.
Vi har under cirka ett och ett halvt års tid fört dialog med kommunen.
Vi fortsätter dialogen med tjänstepersonerna och vill nu också få möjlighet att prata med de folkvalda.
Styrelsens ansvar är att värna föreningen. Det är precis vad vi försöker göra.
Vad händer den 17 september?
Föreningen ska träffa företrädare för Lysekils kommun den 17 september.
Utifrån den information vi har idag har vi inte fått besked om att några politiska företrädare deltar.
Vi kommer att lyfta den ekonomiska situationen, efterfaktureringen, framtida kostnader och anläggningens förutsättningar.
Vår ambition är att mötet ska vara konstruktivt och leda framåt.
Samtidigt vill vi få möjlighet att presentera situationen även för berörda politiker och nämnder.
Vad kan jag som privatperson göra för att hjälpa till?
Det finns flera sätt.
Dela gärna vår information och prata om frågan. Berätta vad Lysekils Ryttarförening betyder för dig, dina barn eller för kommunen.
Den som har möjlighet och vill bidra ekonomiskt kan också swisha ett valfritt belopp till:
Swish: 123 390 15 92
Märk gärna betalningen ”Stöd LYRF”.
Alla bidrag är värdefulla. Stora som små.
Hur kan företag hjälpa föreningen?
Företag som vill hjälpa till genom sponsring eller diskutera andra former av stöd är varmt välkomna att kontakta styrelsen.
E-post: styrelsen@lyrf.se
Vi pratar gärna om olika former av samarbeten och stöd.
Är detta en partipolitisk kampanj?
Nej. Lysekils Ryttarförening tar inte ställning för något politiskt parti och kommer inte att tala om för någon hur man ska rösta.
Men frågor om kommunala anläggningar, föreningsliv, barn- och ungdomsidrott och kommunala prioriteringar är politiska frågor.
Därför vill vi att politiker från olika partier känner till situationen och berättar hur de ser på ridsportens och föreningslivets framtida förutsättningar i Lysekil.
Vad är det viktigaste ni vill att människor ska förstå?
Att det här inte bara handlar om en faktura.
Det handlar om konsekvenserna av att nästan nio års kostnader nu läggs på dagens ideella förening.
Det handlar om en kommunägd anläggning med dokumenterade underhållsbehov.
Det handlar om en förening som själv har lagt pengar, tid och ideellt arbete på anläggningen och som under lång tid har försökt hitta lösningar.
Och framför allt handlar det om människorna bakom siffrorna.
Vi är en ideell förening, buren på ideella axlar.
Bakom föreningen finns barn, ungdomar, familjer, personal, hästägare, medlemmar och ideella krafter som tillsammans skapar en plats som betyder mycket för många.
Därför är den viktigaste frågan större än en enskild faktura.
Vad är det för kommun vi vill ha och leva i?
